Våga prata om alkohol del 2

Tänkte fortsätta reflektera kring alkohol. Fick endel kommentarer på facebook, tack för dom men synd att dom inte hamnade på bloggen. (pga av att jag länkat bloggen till fäjan förståss) Lite trist då jag vill skilja på de olika forumen och inte föra en alkoholdebatt på fäjan. Men det visade sig också att det inte är så lätt att göra inlägg på bloggen då man måste ha ett gmailkonto el en blogg. Ska försöka fixa det där så att det går  att göra inlägg här. Nu får jag pånytt länka till fäjan.

Syftet med mitt inlägg var att synliggöra ett dolt problem. Med dolt menar jag att det är tabu att prata om alkohol bruk/missbruk då "alla" nyttjar det och inte längre känner igen när ett bruk övergår till ett missbruk. Ämnet är också mycket skambelaggt pga de konsekvenser ruset får. Beteendena är inte snygga när man tittar på dom i dagsljus så därför finns en kollektiv överenskommelse i formav "glömska". "Glömskan" fungerar "hyfsat" (förutom vid alltför aggressiva krogbråk, misshandelsfall och våltäkter i det offentliga rummet) men i det privata blir det svårare att täcka över alkoholmissbrukets baksidor (om inte bägge parter har en missbruksproblematik.) Sist men inte minst blir alkoholmissbruket dolt pga att alkoholen i princip sanktioneras av samhället som en säkerhetsventil och ett roligt nöje. Jag måste också påpeka att det är en stor skillnad på samhällets syn på narkotika bruk/missbruk då narkotikan är kriminaliserad. Det gör att människor inte kan hålla på med narkotika lika ohämmat som man kan med alkohol.

Ärligt hur många mötesplatser finns det i samhället där man inte nyttjar alkohol? Inte särskilt många. Det är väl bara på arbetsplatser (skolor och universitet inräknade) samt på gym och på en del cafeér vi inte är tillåtna att nyttja alkohol. Annars i hemmet på middagen med vännerna, på krogen, på klubben, på teatern, på picknicken förväntas vi förtära alkohol. Och det finns alltid skäl till att dricka: man är glad, man är ledsen, man är arg, man är frustrerad, man vill fira, man vill sörja, man vill koppla av, man vill gå igång osv osv.. Och plötsligt dricker man allt för ofta, kanske hela tiden. Så kommer det sig att människor som inte hade särskilt stora problem från början blir alkoholister.

Sen finns det dom som haft det svårt. Många av dom finner alkoholen vid någon svår tidpunkt i livet. Några fann den redan i tonåren och fortsatte supandet av bara farten. Och medan vännerna är upptagna med  karriären, familjen och andra intressen (ibland alkohol fast på en "hobbynivå") har dom deprimerade grundlagt ett duktigt alkoholmissbruk. Dom människorna är ännu mer utsatta och för dom blir alkoholen den enda räddningen.Vi ska vara medvetna om att det finns massor med människor som självmedicinerar alkohol och andra droger när dom istället borde få behandling för depression eller för sin diagnos. Nu ska jag i sanningens namn säga att jag inte är särskilt förtjust i den diagnoshets som brutit ut. Jag är mycket tveksam till att förklara alla social problem som hjärnskador men om det tänker jag skriva en annan gång!

Tillbaka till alkoholen. Det har dom senaste åren öppnats en hel del kommunala inrättningar (i storstäderna iallafall) till hjälp för missbrukare och deras anhöriga. Där tillhandahålls gratis samtalsterapi och självhjälpsgrupper. Jag har själv provat både samtalsterapi och självhjälpsgrupp. De här ställena fyller en mycket viktigt funktion för framförallt dom anhöriga. Och att inrättningarna växt i antal under 2000-talet visar tydligt på det ökade behovet. Men vi behöver platser där vi kan mötas utan att samlas kring alkohol eller missbruk.

Annars tänker jag att vi snart står inför nästa massalkoholisering som liknar den vi hade under 1800-talet när Sveriges befolkning bokstavligen höll på att supa ihjäl sig. Det var tack vare Nykterhetsrörelsen arbetarklassen reste sig och byggde upp välfärden! Idag står vi inför en annan centralstyrd globaliserad maktapparat (då nationalstaten snart är ett minne blott) men glöm inte vilka som tjänar på att ha en sönderstressad försupen avtrubbad befolkning som inte orkar bry sig om politik, det är dom samma idag som igår!


Hade du glädje av inlägget? Hjälp mig att skriva fler!